Lamemicke

Lite kort om mig.

Jag klämdes ut i Värmland 1966. Några år senare flyttade jag och familjen till Skåne. Jag växte och började i skolan. I sjunde klass kunde man välja foto som fritt val vilket jag gjorde. Sju år senare, cirka, gick jag ut skolan som maskiningenjör och hade även skaffat mig flygcertifikat för både segelflygplan och små motorflygplan. Efter ett år i grönkläder började jag jobba som ingenjör vilket jag gjort sedan dess med undantag för 8 år då jag arbetade som teknisk chef på Segelflygförbundet.

2002 blev en stor förändring för mig, min familj och vänner. Jag och en flygelev krashade. Jag klarade livet med en hårsmån vilket dessvärre inte min elev gjorde. Jag blev förlamad från midjan och ner, men känner mig i normalfallet inte handikappad. Jag försöker se möjligheterna, inte hindren. Jag brukar alltid hitta en lösning så jag kan leva och göra de saker jag vill.

Mitt fotointresse har jag alltså haft sedan 14 års åldern och med tillgång till mörkrum. Efter 2002 gick jag över till digitalt och bytte mörkrum mot Lightroom och Photoshop. 2011 registrerade jag enskild firma i fotograferingsbranchen. Några år senare blev det Lamemicke AB.

Jag är gift med Liselott och vi har producerat fem ypperligt trevliga och duktiga barn, My, Robin, Linnéa, Rasmus och Linus. Åt två av dem, Robin och Linus, har jag fått agera barnfarska eftersom min kära hustru är lite snabb av sig ibland.


	Lite kort om mig. Jag klämdes ut i Värmland 1966. Några år senare flyttade jag och familjen till Skåne. Jag växte och började i skolan. I sjunde klass kunde man välja foto som fritt val vilket jag gjorde. Sju år senare, cirka, gick jag ut skolan som maskiningenjör och hade även skaffat mig flygcertifikat för både segelflygplan och små motorflygplan. Efter ett år i grönkläder började jag jobba som ingenjör vilket jag gjort sedan dess med undantag för 8 år då jag arbetade som teknisk chef på Segelflygförbundet. 2002 blev en stor förändring för mig, min familj och vänner. Jag och en flygelev krashade. Jag klarade livet med en hårsmån vilket dessvärre inte min elev gjorde. Jag blev förlamad från midjan och ner, men känner mig i normalfallet inte handikappad. Jag försöker se möjligheterna, inte hindren. Jag brukar alltid hitta en lösning så jag kan leva och göra de saker jag vill. Mitt fotointresse har jag alltså haft sedan 14 års åldern och med tillgång till mörkrum. Efter 2002 gick jag över till digitalt och bytte mörkrum mot Lightroom och Photoshop. 2011 registrerade jag enskild firma i fotograferingsbranchen. Några år senare blev det Lamemicke AB. Jag är gift med Liselott och vi har producerat fem ypperligt trevliga och duktiga barn, My, Robin, Linnéa, Rasmus och Linus. Åt två av dem, Robin och Linus, har jag fått agera barnfarska eftersom min kära hustru är lite snabb av sig ibland.